Hälsosamma relationer är viktiga för människors välbefinnande, utveckling och förmåga att hantera livets utmaningar. Kursplanen har ett livsspannsperspektiv, där relationer ses som något som utvecklas och förändras genom hela livet, från barndom och ungdom till vuxenliv och ålderdom.

En hälsosam relation präglas av trygghet, respekt, tillit, ömsesidighet och god kommunikation. De som ingår i relationen kan uttrycka tankar, känslor, behov och gränser, lyssna på varandra samt ge och ta emot stöd. En hälsosam relation ger utrymme för båda att utvecklas och bygger på frihet från våld, hot, utnyttjande och otillbörlig kontroll. Trygga relationer kan ge kärlek, tillhörighet, vägledning och möjlighet till personlig tillväxt genom livets olika skeden.

Relationer påverkas av människors mognad, erfarenheter, värderingar och förmåga att kommunicera, samarbeta och hantera konflikter. Under ungdomsåren blir det särskilt värdefullt att utveckla färdigheter för vänskap, samarbete och konflikthantering. Att kunna hantera meningsskiljaktigheter på ett respektfullt sätt, ta ansvar för sina egna handlingar och samtidigt respektera andras självbestämmande är centrala färdigheter. Dessa kan bidra till trygga och tillfredsställande relationer både under uppväxten och senare i livet.

Tillhörighet, omtanke och ömsesidigt stöd kan bidra till mening, glädje och välbefinnande. Samtidigt innebär goda relationer inte att människor alltid är överens eller att konflikter kan undvikas. Skillnader i behov, önskemål och uppfattningar är en naturlig del av mänskligt samspel. Det viktiga är att kunna hantera sådana situationer på ett konstruktivt sätt och med hänsyn till varandras gränser och värdighet.

2.A Familj och tillhörighet

Familjer kan vara viktiga källor till kärlek, tillhörighet, stöd och vägledning och kan skapa förutsättningar för personlig utveckling och välbefinnande. Trygga familjerelationer kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla tillit, ansvarstagande och förmåga att skapa hälsosamma relationer med andra.

Under ungdomsåren förändras relationen mellan ungdomar och föräldrar när ungdomarna utvecklar större självständighet och egna perspektiv. Tålamod, lyhördhet och respekt från vuxna kan bidra till trygghet, tillit och en god relation även när åsikter och behov skiljer sig åt. (51–62)

2.A.1 Egenskaper hos goda familjerelationer (FLMH)

Identifiera egenskaper och förhållningssätt som kan bidra till goda familjerelationer, såsom inlevelseförmåga, vänlighet, ärlighet, respekt, tillit, tålamod, förlåtelse och förmåga att hantera motgångar tillsammans.

2.A.2 Trygghet och stöd i familjerelationer (FLMH)

Förklara hur familjer med trygga relationer kan ge känslomässigt stöd, dela värderingar, sätta tydliga och kärleksfulla gränser samt uppmuntra varandras personliga utveckling.

2.A.3 Samtal om livets skeenden (FLMH)

Identifiera föräldrar, familjemedlemmar och andra pålitliga vuxna i sin närhet som det går att vända sig till för att diskutera livets stora frågor, inklusive åldrande, förlust och förändring.

2.A.4 Vuxenvägledning i personliga frågor (LMH)

Förklara betydelsen av att ha förtroendefulla relationer med vuxna för att få stöd och vägledning i känsliga och personliga frågor.

2.A.5 Mediernas påverkan på familjerelationer (LMH)

Analysera hur medier och digital teknik både kan föra familjer närmare och skapa avstånd, samt hur mediebilden av familjeliv påverkar ungas förväntningar.

2.A.6 Relationsfärdigheter och familjebakgrund (LMH)

Diskutera hur människor kan utveckla goda och trygga relationer och skapa stabila familjeförhållanden även när de har erfarenhet av svår eller problematisk familjebakgrund.

2.A.7 Familjestrukturens betydelse för välbefinnande (MH)

Redogör för forskning om samband mellan olika familjestrukturer, familjestabilitet och människors hälsa och välbefinnande samt om faktorer som kan påverka dessa samband.

2.A.8 Motståndskraft vid svåra barndomsupplevelser (MH)

Beskriv hur svåra barndomsupplevelser kan påverka välbefinnande och relationer samt hur trygga relationer, stöd och andra skyddande faktorer kan bidra till återhämtning och motståndskraft.

2.B Vänskap och social kompetens

Goda vänskapsrelationer kan bidra till tillhörighet, glädje, personlig utveckling och välbefinnande. Goda vänner visar omtanke, respekt och tillit, uppmuntrar varandra att utvecklas och kan ge stöd i både medgång och motgång.

Social kompetens hjälper unga att skapa och upprätthålla sådana relationer. Förmågan att lyssna, visa empati, kommunicera respektfullt, lösa konflikter och ge och ta emot stöd kan stärka både individens och gruppens välbefinnande. (63–69)

2.B.1 Kännetecken på god vänskap (FLMH)

Lista egenskaper som kännetecknar god vänskap, inklusive empati, öppenhet, vänlighet, ärlighet, respekt, tillit, samarbete, tålamod och förlåtelse.

2.B.2 Vänskapens betydelse för hälsan (FLMH)

Beskriv hur goda vänskapsrelationer och socialt stöd kan bidra till fysiskt, intellektuellt, känslomässigt och socialt välbefinnande, inklusive uppmuntran att göra hälsosamma val och personlig utveckling.

2.B.3 Social kompetens (FLMH)

Demonstrera och tillämpa kommunikationsfärdigheter som bygger starka relationer, däribland inlevelseförmåga, aktivt lyssnande och att använda ett respektfullt språk för att dela känslor och åsikter.

2.B.4 Vänskapsrelationers påverkan på val och beteende (FLMH)

Förklara hur goda vänskapsrelationer uppmuntrar till hälsosamma val och ömsesidig respekt, samt motverkar utnyttjande, social isolering, skvaller, mobbning och stigmatisering.

2.B.5 Hantera konflikter och mobbning (FLMH)

Identifiera och tillämpa positiva strategier för att lösa konflikter, motverka mobbning och stå upp för varandra.

2.B.6 Från vänskapsstyrkor till romantiska relationer (H)

Beskriv hur karaktärsstyrkor som utvecklas i vänskap, såsom ärlighet, respekt, vänlighet, empati och ansvarstagande, kan bidra till trygga, respektfulla och ömsesidigt stödjande romantiska relationer.

2.C Romantiska relationer och dejting

Trygga romantiska relationer bygger på respekt, ömsesidighet, tillit, kommunikation och förmåga att sätta och respektera personliga gränser. Under ungdomsåren utvecklas dessa färdigheter successivt, och vänskap kan ge värdefulla erfarenheter av kommunikation, samarbete och ömsesidigt stöd.

Att reflektera över egna värderingar, behov och långsiktiga mål kan hjälpa unga att göra genomtänkta val i romantiska relationer. Att söka stöd från pålitliga vuxna och vänner kan också bidra till trygghet och välbefinnande. (70–73)

2.C.1 Vänskap som grund för kärlek (H)

Förklara varför en god och trygg vänskap med ömsesidig förståelse är en stark grund för en romantisk relation.

2.C.2 Trygga och ohälsosamma relationsmönster (H)

Jämför egenskaper hos trygga romantiska relationer, som respekt, omtanke, ömsesidighet och uppmuntran, med egenskaper hos ohälsosamma relationer, som kontroll, utnyttjande, oärlighet och respektlöshet.

2.C.3 Viktiga faktorer vid partnerval (H)

Reflektera över faktorer som kan bidra till en trygg och hållbar romantisk relation, inklusive gemensamma värderingar, kompatibilitet, personliga gränser, respekt, kommunikation och förmåga att stödja varandras välbefinnande.

2.C.4 Dejting och personliga mål (H)

Diskutera hur engagemang i romantiska relationer kan påverka ens personliga mål, studier och utveckling.

2.C.5 Dejta i kompisgäng (H)

Jämför fördelar och nackdelar med att lära känna varandra i gruppsammanhang jämfört med att dejta på egen hand i tidig ålder.

2.C.6 Strategier för trygg dejting (H)

Beskriv strategier för trygg dejting, såsom att sätta och respektera personliga gränser, kommunicera tydligt, söka stöd från pålitliga personer och överväga fördelarna med att vänta med individuell dejting tills man har större personlig mognad.

2.C.7 Förälskelse kontra långsiktig kärlek (H)

Jämför förälskelse, som ofta kännetecknas av stark och intensiv attraktion, med långsiktig kärlek, som kan präglas av omtanke, tillit, ömsesidighet och engagemang.

2.C.8 Icke-sexuell intimitet och omtanke (H)

Ge exempel på hur man verbalt och icke-verbalt uttrycker tillgivenhet på ett hälsosamt och icke-sexuellt sätt.

2.C.9 Gränssättning och ömsesidig respekt (H)

Formulera och diskutera personliga gränser kring fysisk och känslomässig intimitet samt hur dessa kommuniceras tidigt för att skapa trygghet.

2.C.10 Förebygga och hantera relationsvåld (H)

Identifiera varningstecken på kontroll och övergrepp i relationer samt redogöra för var och hur man söker stöd och hjälp.

2.C.11 Respektfullt avslut av relationer (H)

Beskriv hur man avslutar en relation på ett säkert, tydligt och respektfullt sätt när förutsättningarna eller känslorna förändras, eller när relationen inte längre är hälsosam.

2.C.12 Medial och kulturell påverkan på dejting (H)

Analysera hur medier, kultur och sociala förväntningar formar våra föreställningar om dejting, utseende och kärlek.

2.C.13 Mognad och genomtänkta beslut om intimitet (H)

Analysera hur personlig mognad, självkännedom, trygghet i sig själv och respekt för egna och andras gränser kan bidra till genomtänkta och självständiga beslut om sex och intimitet.

2.D Långvarigt engagemang och samlevnad

Trygga långvariga relationer, såsom äktenskap och samboskap, kan präglas av ömsesidigt engagemang, tillit, respekt, omtanke, kommunikation, konflikthantering samt gemensamma värderingar och mål. Sådana relationer kan bidra till tillhörighet, personlig utveckling, livstillfredsställelse och välbefinnande.

När två personer över tid investerar i sin relation skapas en djup samhörighet, känslomässig och ekonomisk trygghet samt en stabil grund för ett gemensamt hem. (74–93)

2.D.1 Långsiktigt engagemang och samlevnad (H)

Definiera vad som kännetecknar ett långsiktigt engagerat förhållande (såsom äktenskap eller samboskap) och dess juridiska och känslomässiga innebörd.

2.D.2 Främjande faktorer i långvariga relationer (H)

Beskriv nyckelelement i hållbara relationer, exempelvis ömsesidigt engagemang, trohet, respekt, tillit, kompatibilitet, givmildhet, omtanke, effektiv kommunikation, förmåga att lösa konflikter och gemensamma värderingar och mål.

2.D.3 Att navigera med- och motgång (H)

Identifiera förmågor och förhållningssätt som kan hjälpa par att vårda sin relation även under svåra perioder, inklusive medkänsla, kompromissförmåga, förlåtelse, effektiv kommunikation, uthållighet och förmåga att söka stöd när det behövs.

2.D.4 Fördelar med trygga och långvariga relationer (H)

Beskriv hur trygga och långvariga parrelationer kan bidra till tillhörighet, livstillfredsställelse, personlig utveckling, känslomässig och praktisk trygghet samt en stabil grund för ett gemensamt familjeliv.

2.D.5 Fördjupad intimitet och samhörighet (H)

Diskutera hur ömsesidig tillit, sårbarhet och psykologisk trygghet möjliggör djupare känslomässig och sexuell intimitet i en långsiktig relation.

2.D.6 Trygg parrelation och välbefinnande (H)

Förklara hur en trygg parrelation kan stödja fysisk, intellektuell, känslomässig, social och ekonomisk hälsa och välbefinnande samt skapa goda förutsättningar för ömsesidig och trygg intimitet.

2.D.7 Tidiga livsvals påverkan på långvariga relationer (H)

Analysera hur hälsosamma livsval i unga år bidrar till förtroende, engagemang och stabilitet i framtida långvariga relationer.

2.D.8 Inlärning av relationsfärdigheter (H)

Belys att färdigheter för att bygga goda och trygga relationer kan läras och tillämpas, oavsett tidigare familjeerfarenheter.

2.D.9 Trygg långvarig relation som skyddsfaktor (H)

Diskutera hur en trygg och långvarig relation kan fungera som en skyddande faktor mot skadliga beteenden och våld.

2.D.10 Stabilitet och trygghet i samlevnadsformer (H)

Reflektera kring vad som skapar långsiktig stabilitet och engagemang i olika samlevnadsformer.

2.E Föräldraskap och omsorg

Vårdande och engagerade föräldrar som ger kärlek, trygghet, vägledning och är goda förebilder kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla tillit, självtillit, ansvarstagande, social kompetens och motståndskraft samt en tro på den egna förmågan att hantera livets utmaningar.

Samhörighet mellan föräldrar och barn kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla förmåga att fatta hälsosamma beslut, hantera motgångar och bygga goda och trygga relationer. (94–111)

2.E.1 Föräldraskapets grundläggande ansvar (H)

Redogör för föräldrars ansvar att tillgodose barns fysiska, känslomässiga, sociala och utvecklingsmässiga behov samt deras behov av trygghet och omsorg.

2.E.2 Styrkebaserat föräldraskap och förebilder (H)

Diskutera hur föräldrar kan bidra till barns utveckling av värderingar, karaktärsstyrkor och ansvarstagande genom att vara närvarande, vara goda förebilder, uppmuntra barnet, sätta tydliga gränser och ge barnet möjlighet att ta ansvar.

2.E.3 Trygghet och samhörighet stödjer framtida beslut (H)

Beskriv hur samhörighet mellan föräldrar och barn stödjer ungdomars beslutsförmåga och förmåga att skapa egna trygga relationer.

2.E.4 Samarbete och delat ansvar i hemmet (H)

Identifiera hur föräldrar och familjemedlemmar genom lagarbete kan fördela hushållsarbete, omsorg och praktiskt ansvar för en välfungerande vardag.

2.E.5 Närstående vuxna som stöd för barns utveckling (H)

Beskriv hur olika närstående vuxna, såsom mor- och farföräldrar, bidrar till barns trygghet, tillhörighet, utveckling och välbefinnande genom omsorg, vägledning och stöd.

2.E.6 Familjestruktur och barns välbefinnande (H)

Diskutera forskning om hur familjestruktur, familjestabilitet och kvaliteten i relationerna mellan föräldrar och barn hänger samman med barns utveckling och välbefinnande.