Självledarskap handlar om att förstå sig själv och kunna göra medvetna val utifrån det som är viktigt och meningsfullt. Det innebär att kunna uppmärksamma och hantera sina tankar, känslor och handlingar, använda sina karaktärsstyrkor på ett balanserat sätt, fatta genomtänkta beslut och ta ansvar för sina val. Självledarskap handlar både om självkontroll och självmedkänsla: att kunna sätta gränser och hantera impulser, men också att möta sig själv med vänlighet och förståelse när något blir svårt eller inte går som man tänkt.

Positiva känslor, som glädje, tacksamhet, hopp, nyfikenhet och engagemang, kan bidra till motivation, lärande, goda relationer och välbefinnande. De kan också hjälpa människor att se möjligheter, bygga resurser och återhämta sig efter motgångar. Samtidigt är svåra känslor en naturlig del av livet och kan ge viktig information om relationer och situationer. Självledarskap handlar därför inte om att alltid känna positivt, utan om att kunna förstå och förhålla sig till olika känslor utan att låta dem ensamma styra ens handlingar.

Karaktärsstyrkor är en viktig del av självledarskap. De är positiva egenskaper och förmågor som kan utvecklas och komma till uttryck i våra tankar, känslor och handlingar. Olika styrkor kan vara olika hjälpsamma beroende på situation. Att utveckla sina styrkor handlar därför inte om att använda dem så mycket som möjligt, utan om att lära sig när, hur och i vilken grad de är hjälpsamma. En styrka kan användas för lite eller för mycket, och olika styrkor kan ibland behöva balansera varandra.

En känsla av mening och syfte kan ge riktning åt våra val och hjälpa oss att engagera oss i sådant som känns viktigt, även när det kräver ansträngning. Självledarskap handlar därför inte om att alltid lyckas, prestera eller ha kontroll, utan om att utveckla förmågan att lära av erfarenheter, använda sina resurser, söka stöd, återhämta sig efter motgångar och återvända till det som är viktigt och meningsfullt.

1.A Karaktärsstyrkor

Karaktärsstyrkor kan hjälpa ungdomar att fatta hälsosamma beslut, utveckla goda relationer samt sätta upp och arbeta mot mål som upplevs viktiga och meningsfulla. Att upptäcka, utveckla och använda sina styrkor kan bidra till positiva känslor, välbefinnande och en känsla av mening. Att använda sina styrkor för att bidra till andra och engagera sig i sådant som känns viktigt kan ge energi, motivation och en känsla av att kunna påverka sitt eget och andras liv.

Olika styrkor kan vara hjälpsamma i olika situationer. Det handlar därför inte om att alltid vara ”starkare”, utan om att kunna använda sina styrkor på ett klokt och balanserat sätt. För lite eller för mycket av en styrka kan ibland få mindre önskvärda konsekvenser. Mod kan till exempel hjälpa oss att våga, medan för mycket mod kan innebära onödigt risktagande. Självkontroll kan hjälpa oss att stå emot impulser, medan för mycket självkontroll kan göra det svårt att vara flexibel och njuta av stunden. Att utveckla självledarskap innebär därför att lära sig känna igen sina styrkor och anpassa hur de används efter situationen. (9–23)

1.A.1 Definiera karaktärsstyrkor (FLMH)

Definiera karaktärsstyrkor och ge exempel på hur de kan komma till uttryck i tankar, känslor och handlingar, såsom självkontroll, vänlighet, rättvisa, humor, nyfikenhet, hopp, ärlighet och mod.

1.A.2 Betydelsen av karaktärsstyrkor (LMH)

Beskriv betydelsen av karaktärsstyrkor och hur de kan användas för att främja välbefinnande, positiva känslor, goda relationer, positiva erfarenheter och en känsla av mening samt för att hantera riskfyllda och ohälsosamma situationer. Ge exempel på hur olika styrkor kan vara olika hjälpsamma beroende på situation och hur en styrka kan få mindre önskvärda konsekvenser om den används för lite eller för mycket.

1.A.3 Betydelsen av personlig värdighet (FLMH)

Förklara betydelsen av personlig värdighet och förstå att både den egna och andras värdighet ska respekteras. Beskriv hur respekt för människors värdighet kan bidra till tillitsfulla och hälsosamma relationer.

1.A.4 Alla förtjänar respekt (FLMH)

Förklara att alla människor förtjänar respekt, även när deras åsikter skiljer sig från de egna. Beskriv hur respektfulla samtal kan främja förståelse, nyfikenhet och en nyanserad syn på världen.

1.A.5 Alla har ett inneboende värde (FLMH)

Människors värde är inte beroende av prestationer, egenskaper, framgångar eller förmågan att alltid fatta rätt beslut. Samtidigt kan människor utveckla sina förmågor, ta ansvar och sträva mot mål som känns viktiga och meningsfulla.

1.A.6 Självkontroll stärker självförtroende (FLMH)

Ge exempel på hur självkontroll kan bidra till tilltro till den egna förmågan, självrespekt och självkänsla samt hur en balanserad självkontroll kan ge utrymme för positiva känslor, spontanitet och återhämtning.

1.A.7 Ansvarstagande stärker karaktärsstyrkor (FLMH)

Diskutera hur ansvarstagande och positiva bidrag hemma, i skolan och i samhället kan bidra till utvecklingen av karaktärsstyrkor och självkänsla.

1.A.8 Mod och viljestyrka ger självrespekt (FLMH)

Ge exempel på hur mod och viljestyrka kan bidra till utvecklingen av självrespekt när människor står emot sociala påtryckningar att göra saker som kan vara skadliga eller ohälsosamma.

1.A.9 Kognitiv, social och emotionell utveckling (LMH)

Förklara hur kognitiv, social och emotionell utveckling bidrar till ökad mognad och förmåga att fatta genomtänkta och ansvarsfulla beslut.

1.A.10 Mognad genom erfarenhet och livslångt lärande (LMH)

Diskutera hur människor utvecklas och mognar genom att lära av erfarenheter och misstag, hantera behovet av omedelbar tillfredsställelse och utveckla ett livslångt förhållningssätt till lärande.

1.A.11 Mediers inflytande på värderingar och beteenden (LMH)

Belys hur mediers, sociala medier och digital teknik påverkar värderingar, sociala förväntningar, självbild och beteenden.

1.A.12 Balansera karaktärsstyrkor (LMH)

Förklara att karaktärsstyrkor kan vara mer eller mindre hjälpsamma beroende på situation och hur de används. Ge exempel på hur en styrka kan användas för lite eller för mycket och hur en styrka kan balanseras genom att använda andra styrkor.

1.A.13 Känslor som resurser (FLMH)

Identifiera olika positiva och svåra känslor och ge exempel på hur känslor kan påverka tankar, handlingar, relationer, lärande och välbefinnande. Ge exempel på hur positiva känslor som glädje, hopp, tacksamhet, nyfikenhet och engagemang kan bidra till motivation och välbefinnande.

1.B Beslutsfattande

Hälsosamt beslutsfattande innebär att göra genomtänkta val som främjar hälsa, välbefinnande och positiva livsutfall. Förmågan att fatta genomtänkta beslut utvecklas över tid och påverkas bland annat av erfarenhet, självkontroll, sociala sammanhang och förmågan att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra.

Genomtänkta beslut bygger på relevant information, tydliga mål, medvetenhet om konsekvenser och en vilja att agera i linje med personliga värderingar och det som upplevs viktigt och meningsfullt. Föräldrar, familjemedlemmar och andra pålitliga vuxna kan vara värdefulla resurser för råd, perspektiv och vägledning. (24–35)

1.B.1 Pålitliga vuxna som förebilder (FLMH)

Förklara hur föräldrar, familjemedlemmar och andra pålitliga vuxna kan fungera som positiva förebilder och ge råd, perspektiv och vägledning när man fattar beslut.

1.B.2 Mognad och ansvarsfulla val (FLMH)

Förklara hur mognad kan komma till uttryck genom att göra genomtänkta, hälsosamma och ansvarsfulla val samt genom att lära av tidigare erfarenheter och misstag.

1.B.3 Beslutsförmåga utvecklas över tid (LMH)

Beskriv att vissa aspekter av kognitiv mognad, särskilt förmågan till långsiktigt tänkande och självreglering, fortsätter att utvecklas under ungdomsåren och in i tidig vuxenålder. Förklara varför vägledning från föräldrar, familjemedlemmar och pålitliga vuxna därför är särskilt värdefull under ungdomsåren.

1.B.4 Resonerande och problemlösning (FLMH)

Diskutera hur ett genomtänkt beslutsfattande inkluderar resonerande, problemlösning och självkontroll samt förmågan att fastställa och hålla fast vid personliga gränser och självvalda riktlinjer för det egna beteendet.

1.B.5 Balans mellan känsla och förnuft (FLMH)

Förklara hur hälsosamma beslut kan bygga på en balans mellan känslor och förnuft, relevant information samt personliga värderingar och mål. Beskriv hur känslor kan ge viktig information om relationer och vad som är viktigt för oss, samtidigt som beslut kan behöva vägas mot information, konsekvenser och långsiktiga mål.

1.B.6 Kort- och långsiktiga konsekvenser (FLMH)

Jämför positiva och negativa konsekvenser av vanliga val på kort och lång sikt, för både en själv och för andra. Reflektera över hur olika val kan påverka exempelvis välbefinnande, positiva känslor, relationer, lärande och känslan av mening.

1.B.7 Social påverkan på beslut (FLMH)

Ge exempel på hur andra människor, inklusive kamrater, kan påverka en persons beslut positivt eller negativt.

1.B.8 Berusningsmedel och omdömesförmåga (LMH)

Förklara hur alkohol, droger och andra berusningsmedel kan påverka omdömesförmåga, självkontroll, problemlösning och förmågan att fatta genomtänkta beslut och stå emot sociala påtryckningar.

1.B.9 Mediers inflytande på beslutsfattande (LMH)

Beskriv hur medier, sociala medier och digital teknik kan påverka beslut och val på både positiva och negativa sätt.

1.B.10 Kritiskt tänkande (MH)

Förklara vikten av att analysera och utvärdera information på ett logiskt och objektivt sätt samt att dra välgrundade slutsatser inför viktiga beslut. Utveckla en vana att undersöka flera källor, ställa frågor, pröva antaganden och beakta perspektiv som skiljer sig från de egna. Formulera välgrundade argument och ompröva slutsatser när ny information eller nya perspektiv ger anledning till det.

1.C Engagemang och målsättning

Engagemang och målsättning handlar om att identifiera sådant som är viktigt och meningsfullt och att omsätta det i mål och handlingar. Att arbeta mot meningsfulla mål kan skapa engagemang, hopp, glädje och en känsla av att kunna påverka sitt liv. Karaktärsstyrkor kan hjälpa människor att formulera och arbeta mot mål, men också att anpassa mål när förutsättningarna förändras.

Elever bör få möjlighet att föreställa sig och planera för en positiv framtid samt formulera personliga mål inom områden som utbildning, arbete, relationer, familjeliv och att bidra till andra. Målet är inte bara att nå resultat, utan också att utveckla engagemang, lärande, positiva erfarenheter och en känsla av mening på vägen. (36–44)

1.C.1 Personliga mål (FLMH)

Definiera personliga mål och ge exempel på kort- och långsiktiga mål inom olika områden i livet. Reflektera över vad som är viktigt och meningsfullt för individen och hur personliga mål kan knyta an till värderingar, intressen, relationer och önskan att bidra till andra.

1.C.2 Planera för att uppnå mål (FLMH)

Beskriv hur man kan formulera och uppnå mål genom att vara avsiktlig, samla in relevant information, planera, använda tiden effektivt och vid behov revidera mål och strategier. Reflektera över hur vägen mot ett mål kan ge möjlighet till lärande, positiva känslor och meningsfulla erfarenheter.

1.C.3 Målinriktade karaktärsstyrkor (FLMH)

Identifiera karaktärsstyrkor som kan hjälpa individer att formulera och uppnå mål, inklusive arbetsamhet, beslutsamhet, nyfikenhet, hopp och uthållighet.

1.C.4 Hålla vad man lovar (FLMH)

Diskutera hur ansvarstagande och att hålla vad man lovar kan bidra till engagemang och uthållighet i arbetet mot framtida mål.

1.C.5 Självkontroll och långsiktiga mål (FLMH)

Ge exempel på hur självkontroll kan hjälpa människor att hantera önskan om omedelbar tillfredsställelse och prioritera handlingar som bidrar till långsiktiga mål. Beskriv hur motivation, positiva känslor, hopp och en känsla av mening kan stärka engagemang, uthållighet och vilja att fortsätta även när målet kräver ansträngning samt när det är klokt att pausa, återhämta sig, ändra strategi eller ompröva målet.

1.C.6 Kamratstöd för att nå mål (FLMH)

Förklara hur goda vänner som lyfter fram det bästa hos varandra kan stödja varandra att nå positiva mål.

1.C.7 Personliga gränser främjar hälsosamma val (FLMH)

Analysera hur personliga gränser kan hjälpa människor att fatta hälsosamma beslut och undvika beteenden som kan vara skadliga eller ohälsosamma. Diskutera hur självkontroll, självkänsla och andra karaktärsstyrkor kan stödja förmågan att sätta och hålla fast vid personliga gränser.

1.C.8 Planera för framtida livsmål (FLMH)

Diskutera hur människor kan planera och arbeta mot framtida mål inom områden som utbildning, arbete, relationer och familjeliv, och hur mål och planer kan anpassas när förutsättningar och prioriteringar förändras. Reflektera över hur sådana anpassningar kan hjälpa människor att hålla fast vid det som är viktigt och meningsfullt.

1.D Självreglering och motståndskraft

Att utveckla färdigheter för självreglering, återhämtning och motståndskraft kan främja välbefinnande och hjälpa människor att hantera motgångar. Självkontroll, självmedkänsla, personliga gränser och stödjande relationer kan hjälpa människor att hantera impulser och svåra känslor, stå emot negativ social påverkan och återhämta sig efter motgångar. Även positiva känslor, hopp, humor, nyfikenhet, tacksamhet och meningsfulla relationer kan bidra till återhämtning och göra det lättare att se möjligheter, söka stöd och gå vidare efter svårigheter. (45–50)

1.D.1 Självkontrollens fördelar (FLMH)

Beskriv hur självkontroll kan hjälpa människor att hantera impulser, skjuta upp omedelbar tillfredsställelse, agera med måttfullhet, stå emot negativ social påverkan och fatta beslut som stödjer långsiktiga mål. Reflektera också över hur flexibilitet, återhämtning, positiva känslor och självmedkänsla kan bidra till ett hållbart självledarskap.

1.D.2 Att sätta och uttrycka personliga gränser (FLMH)

Ge exempel på hur man kan sätta och kommunicera sina personliga gränser samt identifiera situationer eller miljöer som kan göra det svårare att fatta beslut i linje med ens värderingar och mål.

1.D.3 Bryta ohälsosamma mönster (FLMH)

Ge exempel på hur en individ kan bryta eller förändra ohälsosamma beteenden och ersätta dem med konstruktiva och hälsosamma vanor.

1.D.4 Positivt social påverkan (FLMH)

Förklara hur positiv social påverkan kan uppmuntra människor att göra hälsosamma val och stödja andra i att göra detsamma.

1.D.5 Hantera negativ social påverkan (FLMH)

Öva på att hantera negativ social påverkan genom att sätta gränser, uttrycka sina beslut tydligt, bestämt säga ”nej” och lämna situationer som kan leda till skadliga eller ohälsosamma beteenden. Detta är särskilt viktigt under ungdomsåren, då självreglering och förmågan att stå emot social påverkan fortfarande är under utveckling.

1.D.6 Socialt stöd främjar hälsosamma val (FLMH)

Förklara hur samhörighet med familj, vänner och andra stödjande människor kan bidra till välbefinnande, hälsosamma beslut och förmågan att förändra eller avbryta ohälsosamma beteenden.

1.D.7 Karaktärsstyrkor för motståndskraft (FLMH)

Identifiera karaktärsstyrkor som kan stödja hälsosamma val, självreglering och förmågan att hantera utmanande situationer, inklusive mod, arbetsamhet, uthållighet, hopp, nyfikenhet och självkontroll. Ge exempel på hur olika styrkor kan användas tillsammans och hur positiva känslor, stödjande relationer och en känsla av mening kan stärka förmågan att återhämta sig, lära av motgångar och gå vidare.